Vi hjälper dig i frågor om arvsrätt

Arvsrätt väcker ofta både praktiska och känslomässiga frågor. Vem ärver? Måste alla mina barn ärva lika mycket? Vad händer om det uppstår en arvstvist?

Oavsett om du behöver skriva ett testamente, reda ut ett dödsbo eller få juridiskt stöd vid en konflikt finns vi på Holmbergs Advokatbyrå här för dig. Vi har lång erfarenhet av arvsrätt och vet vad som krävs för att skapa trygghet i en av livets mest känsliga processer. Hos oss får du ett personligt engagemang, tydlig vägledning och juridisk expertis, från första samtal till arvsärende.

Arvsrätt reglerar vad som händer med en persons tillgångar när de avlider. Det är ett juridiskt område som ofta väcker många frågor, både praktiska och känslomässiga. Enligt svensk arvsrätt delas arvingar in i olika arvsklasser, där varje arvsklass avgör i vilken ordning släktingar har rätt till arv. Oavsett om du står inför att ärva, skriva testamente eller reda ut ett dödsbo är det viktigt att förstå hur lagen fungerar.

På Holmbergs Advokatbyrå erbjuder vi hjälp inom både upprättande av testamente och bouppteckning samt företräder gärna i arvstvister. Med vår expertis och erfarenhet inom arvsrätt kan vi hjälpa till att säkerställa att processen genomförs korrekt, så att du får den rådgivning och juridiska hjälp du behöver i samband med arv och arvstvister.

• • Skriva och revidera testamente

• • Upprätta bouppteckning

• • Företräda dig i domstol vid arvstvister

• • Ge råd om fördelning av arv

Tveka inte att kontakta oss för professionell hjälp inom arvsrätt.

Arvsrätten i Sverige

Arvsrätten regleras huvudsakligen i Ärvdabalken och omfattar både legal och testamentarisk arvsrätt. Den legala arvsordningen tillämpas när testamente saknas, men även i dessa fall måste vissa skyddsregler såsom laglottsskyddet för bröstarvingar och efterlevande makes rätt till kvarlåtenskap respekteras. Arvsrätten omfattar därmed flera olika situationer och grupper, även utanför den ordinarie arvsordningen.

Arvsrätt och arvsklasserna – vem ärver enligt svensk lag?

Svensk arvsrätt delar upp arvingar i tre så kallade arvsklasser. Varje arvsklass avgör vem som får ärva och i vilken turordning, där arvingar i en lägre arvsklass endast ärver om det inte finns någon kvar i en högre arvsklass.

Arvsrätt och första arvsklassen

Första arvsklassen vid arvsrätt omfattar bröstarvingar – det vill säga barn till den avlidne. Bröstarvingar ärver i första hand enligt den legala arvsordningen. Har ett barn avlidit träder dess avkomlingar, exempelvis barnbarn, i dess ställe. Bröstarvingars rätt till arv är grundläggande och lagstadgad. Det innebär att de alltid har rätt till sin laglott, vilket alltid motsvarar hälften av arvslotten de annars skulle ha fått, även om ett testamente föreskriver något annat.

Arvsrätt och andra arvsklassen

Finns det inga bröstarvingar går arvet enligt arvsrätten vidare till andra arvsklassen, som består av den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonbarn. Om föräldrarna inte längre är i livet, fördelas arvsrätten vidare och då är det syskonen som får dela på arvet. Om ett syskon är avlidet träder dennes barn – alltså syskonbarn – in i deras ställe.

Arvsrätt och tredje arvsklassen

Om det inte finns några arvingar i de två första arvsklasserna, träder tredje arvsklassen in. Här hittar vi mor- och farföräldrar samt deras barn – det vill säga fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Kusiner har däremot ingen arvsrätt enligt lag. Finns det inte några arvingar alls i någon av arvsklasserna tillfaller arvet istället Allmänna arvsfonden.

Arvsrätt vid arv mellan makar och sambor

När en gift person avlider, ärver den efterlevande maken den avlidnes kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, förutsatt att det endast finns gemensamma barn. Detta innebär att den efterlevande maken får använda och förfoga över tillgångarna under sin livstid, men inte testamentera bort dem. De gemensamma barnen får då ut sitt arv först när båda föräldrarna har gått bort.

Särkullbarn – barn från tidigare förhållanden – har dock rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, även om det finns en efterlevande make. Det innebär att särkullbarn har en starkare ställning i arvsrätten än gemensamma barn, vilket kan skapa behov av planering i familjer där det finns barn från tidigare relationer.

Sambor omfattas inte av arvsrätten på samma sätt. De ärver inte varandra automatiskt, oavsett hur länge de har levt tillsammans. Om ett sambopar vill trygga varandras ekonomiska situation vid dödsfall krävs därför ett testamente. Utan testamente har sambon endast rätt att begära bodelning av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk.

Laglott och testamente – hur går det ihop?

Det går att påverka hur arvet ska fördelas genom att skriva ett testamente. Testamentet är ett juridiskt dokument där den avlidne uttrycker sin vilja om vem som ska ärva vad. Det är ett effektivt sätt att exempelvis ge en sambo, en vän eller en organisation del i arvet. Vi på Holmbergs Advokatbyrå kan hjälpa dig att skriva ett juridiskt korrekt testamente.

Det är dock viktigt att förstå att ett testamente aldrig kan ta bort bröstarvingars rätt till laglott. Bröstarvingar måste alltid få minst hälften av vad de skulle ha ärvt enligt lag, oavsett hur testamentet är formulerat. Reglerna om laglott gäller också för särkullbarn. Om testamentet inskränker på laglotten kan bröstarvingarna begära jämkning för att få ut sin rättmätiga del.

Fri förfoganderätt och full äganderätt

När en efterlevande make ärver med fri förfoganderätt innebär det en förmån för den efterlevande, eftersom hen får använda arvet under sin livstid – till exempel bo kvar i bostaden, sälja egendom eller investera medlen – men inte skänka bort eller testamentera bort tillgångarna. När även den efterlevande maken har avlidit, går resterande arv vidare till barnen eller andra arvingar enligt testamente eller lag.

Om någon däremot ärver med full äganderätt, innebär det att hen får göra vad hen vill med tillgångarna – också att testamentera bort dem. Det är vanligt att full äganderätt förekommer när det bara finns särkullbarn och arvet delas upp enligt testamente.

Arvsrätt och arvskifte – så går det till

När någon avlider inleds processen med att upprätta en bouppteckning. Det är ett juridiskt dokument som visar den avlidnes tillgångar och skulder, samt vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader och skickas in till Skatteverket för registrering.

När bouppteckningen är registrerad kan arvskifte ske. Det innebär att arvet delas upp mellan arvingarna och testamentstagare. Finns ett testamente ska arvet fördelas enligt det, så länge det inte kränker bröstarvingars laglott. Saknas testamente gäller den legala arvsordningen enligt Ärvdabalken.

Arvskifte kräver samtycke från samtliga arvingar. Om det uppstår oenighet kring fördelningen av arvet kan tingsrätten, på begäran, utse en boutredningsman eller skiftesman för att lösa tvisten. Holmbergs Advokatbyrå erbjuder professionell hjälp vid arvskifte, boutredning och andra ärenden relaterade till dödsbon.

FAQ – Vanliga frågor om arvsrätt

Vad är arvsrätt?

Arvsrätt handlar om vad som händer med en persons tillgångar när de avlider. Det reglerar vem som ärver, hur arvet fördelas och vilka rättigheter arvingar har enligt lag eller testamente.

Vem ärver om det inte finns något testamente?

Om inget testamente finns fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Arvingar i högsta möjliga arvsklass får ärva först. Om inga arvingar finns tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Ärver sambor varandra automatiskt?

Nej. Sambor ärver inte varandra enligt lag. Vill ni skydda varandra måste ni skriva ett testamente. Utan testamente har sambon endast rätt till bodelning av gemensam bostad och bohag.

Vad händer med arvet om det finns halvsyskon?

Halvsyskon ärver också, men på olika sätt beroende på om de är på den avlidnes mors eller fars sida. Om den gemensamma föräldern är avliden träder halvsyskonet in som arvinge. Halvsyskon på en sida ärver endast den andel som deras förälder skulle ha ärvt. De behandlas alltså olika jämfört med helsyskon, men har ändå rätt till sin del enligt arvsordningen i andra arvsklassen.

Vad är laglott?

Laglott är den del av arvet som barn (bröstarvingar) alltid har rätt till – oavsett testamente. Den motsvarar hälften av den arvslott de annars skulle ha fått enligt lagen.